varning för ras
Sitter i min säng och skriver mitt tal. Det blir sådär jobbigt krångligt ni vet. Typ en massa meningar som inte börjar som de ska utan bara börjar i mitten för att jag har gjort det lite till min grej, vill vara lite rebellisk och modern. Det blir mest bara rörigt. Överflödar med komman för att släta över. Börjar alla meningar med verb och hoppar över jagen. Kanske är jag lite så. Rörig. Då får det vara. Vet iallafall om det. Alltid en början.
Men jag tänker så mycket så. Ba "ja men jag vet ju åtminstone att jag är för tävlingsinriktad det är ju en början". Nej. När du börjar göra något åt saken så är det en början. Att veta något är bara att konstatera ett faktum. Det leder verkligen ingenstans. Seriöst. Jag är för mycket snack och för lite verkstad. Jag är nog den som har mest överseende med mig själv av alla de som känner mig. Vet inte om det är negativt eller positivt. Hur fan vet man sånt egentligen? Den som lever får se.
Måste hur som haver sluta göra mina egna tankar till sanningar. Hitta på lögner som passar in på mitt beteende så att jag inte ska skämmas för mycket inför mig själv.
Jaja, slut på babbel om ditten och datten. Är bara seriös nån gång ibland och då flödar orden som om jag hade eld i baken. Har ej det.
Godnatt.
Kommentarer
Trackback
